Kontinuerligt ledstråk i Kristianstad för personer som är blinda

Projektledare: Agneta Ståhl
Medarbetare: Mai Almén

Som en del av projektet "Kom så går vi!" har Vägverket Region Skåne gett Institutionen för Teknik och samhälle (LTH) i uppdrag att göra en separat utvärdering av genomförda åtgärder på Söder, Udden och Lastageplatsen i Kristianstad med fokus på tillgängligheten och användbarheten för blinda personer. Det övergripande syftet är att undersöka om de kontinuerliga ledstråk som byggts i Kristianstad verkligen är kontinuerliga, dvs. att ledståken har utformats så att blinda personer inte upplever några luckor utmed ledstråken. Det studeras hur blinda personer orienterar sig med hjälp av ledstråken (såväl naturliga som artificiella ledstråk) och av varnings- och beslutsytor som byggts i området samt hur blinda personer upplever de kontinuerliga ledstråken när det gäller orienterbarhet, användarvänlighet och säkerhet. Därmed fokuserar denna studie inte på ljushetskontraster. Ett ledstråk defineras som en kontinuerlig sekvens av naturliga och artificiella ytor samt varnings- och beslutsytor hela vägen från start- till målpunkt, enbart brutna av gator och cykelvägar. Ett ledstråk är itne bara en transportsträcka. Naturliga ledstråk fungerar ofta även som orienteringspunkt som hjälper till att identifiera var personen är längs en rutt. Det är även lättare att orientera sig utmed än artifiella ledstråk under förutsättning att inte lösa hinder placerats på stråket, eller att vegetation hålls efter, så att ledstråket kan nås.

Försöken gjordes i verkliga miljöer och lyfter därför fram verkliga störande moment i trafikmiljön som kan påverka blinda personers möjlighet att koncentrera sig och följaktligen påverkas deras möjlighet att hitta och följa ett ledstråk. Försöksrutterna utformades som en klart markerad rutt från en start- till en målpunkt. Den innehållet både naturliga och artificiella ledytor, varnings- och beslutsytor samt en korsande ytor för cykel och motorfordon.

Ambitionen med försöksrutterna var att skapa kontinuitet i ledningen. Utgångspunkten var att den naturliga miljön bör kunna agera ledyta (t ex kantstöd kring vegetation, gräsmattekanter, räcken, väggar, byggnadsfasader med tydligt markerade entréer och trottoarkanter) och varningsyta (t ex trottoarkanter vid korsningar). Den naturliga miljön har kompletterats med artificiella ledytor, som eliminerar de luckor som uppstår mellan naturliga ledytor. Erfarenheterna från observationerna och intervjuerna visar sammantaget att denna ambition uppnåtts. Studien visar att att några luckor kvarstår, t ex vid entréer till byggnader, vilka dock bör var enkla att avhjälpa.

Studien visar även att försöksrutterna upplevdes ha varierande användbarhet enligt testpersonerna. Två av de tre försöksrutterna tilldelades en sexa på en 10-gradig skala, med den tredje rutten tilldelades en åtta för användbarhet. Vidare var där knappast någon testperson som skulle våga gå ensamma utmed de lägre rankade rutterna med tanke på de svårigheter rutterna innebar. Testpersonerna var däremot något mer positiva till de tredje rutten, som de skulle våga använda själva efter lite mer träning.

Slutsatser

Fölajde slutsatser kan dras:

• naturliga ledytor är överlägsna artificiella när det gäller blinda personers möjlighet att orientera sig i den fysiska miljön
• naturliga ledytor måste utformas, byggas och underhållas så att den vita käppen inte fastnar
• kantstöd underlättar orienteringen längs naturlliga ledytor såsom vegetation
• artificiella ledytors fungerar enbart när de är korrekt utformade
• ledytor bör placeras så att gångriktningen är vinkelrät mot längsriktningen av sinusvågorna, annars blir räfflorna svåra att upptäcka
• artificiella ledytor måste planeras i relation till omgivande struktur och ytor
• plattor med flata kupoler som komplement till trottoarkanter vid korsningar gör dessa lättare att upptäcka
• luckor i ledningen, även korta sådana, måste undvikas
• att undvika luckor är viktigt för att garantera en säker användning att ledstråket
• det måste var möjligt att identifiera upphöjda gc-passager och dessa måste tydligt markeras och kunna följas så att blinda personer kan korsa säkert.

Finansiär
Vägverket 

Publikationer

Ståhl, A., Almén, M. (2007). How do blind people orient themselves along a continuous guidance route? Summary Final report. Vägverket Region Skåne, order nr. 89085.

Ståhl, A., Almén, M. (2007). Hur orienterar personer som är blinda längs ett kontinuerligt ledstråk? Vägverket Region Skåne Publ 2007:112