Forskning

Ramverket för forskningen vid Trafik & väg har två dimensioner: (1) långsiktiga hållbarhetskrav (ekonomiska, ekologiska och sociala) och (2) åtgärdsnivåer i trafiksystemet (övergripande, meso- och detaljnivå).

(1) Långsiktiga hållbarhetskrav

Ekonomisk hållbarhet | Transportsystemets förutsättningar styrs av ekonomin och samhällets tillgängliga resurser. Till detta kan även räknas institutionella begränsningar och av samhället beslutade mål. Dessa utgör ramar för forskning och utveckling kring transportsystemet samt utgör begränsningar för vilka lösningar som är möjliga. Ett hållbart transportsystem ur ekonomisk synvinkel innebär att begränsade resurser används på ett sätt som främjar att gemensamma mål kan uppfyllas i så hög grad som möjligt.

Ekologisk hållbarhet | Transportsystemet måste utvecklas mot långsiktig ekologisk hållbarhet. I detta ligger låg energiförbrukning, låga utsläpp av luftföroreningar såväl de som riskerar att påverka det globala klimatet, de som påverkar de regionala ekosystemen och de som kan ge lokala hälsoeffekter. Buller, trängsel och barriäreffekter måste minimeras. Miljön måste utformas så att en god funktion, estetisk kvalité och hög säkerhet inte äventyras samt att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas.

Social hållbarhet | Ett socialt hållbart transportsystem innefattar trafiksäkerhet med ett ständigt arbete för att ingen ska behöva dödas eller skadas alvarligt i trafiken.  Olika åtgärder bör också bedömas utifrån den effekt de får för jämlikhet och jämställdhet. Individer med olika förutsättningar ska kunna delta i samhällslivet och få sina individuella behov tillgodosedda rörande försörjning, hälsovård, service och socialt liv. Transportsystemet ska därmed möjliggöra tillgänglighet och vara användbart för individer oavsett ålder, kön och eventuella funktionshinder. 

(2) Åtgärdsnivåer i trafiksystemet

Övergripande nivå (åtgärder som påverkar transportbehov, trafikalstring och totalt trafikarbete) | Kunskap om drivkrafter och samband som styr transportbehovet (person och gods). Betydelsen av fysisk planering av bebyggelse och transportsystem samt organisation av samhällsfunktioner för att skapa tillgänglighet till aktiviteter och funktioner utan att öka trafikarbetet. Studier av olika åtgärders och styrmedels effekt på totala mängden resor och transporter.

Mesonivå (åtgärder som påverkar färdmedelsfördelningen) | Transportbehovet såväl på person och godssidan kan tillgodoses på olika sätt. Transportbehovets fördelning på färdmedel ger det resulterande trafikarbetet i olika nät. På denna nivå forskar vi kring vad som styr färd- och transportmedelsval och vilka effekter detta får på exempelvis trafiksäkerhet, miljö och resursanvändning. Färdmedelsvalet påverkar i hög grad möjligheterna till attraktiva, effektiva och hållbara transportsystem. Studier av kollektivtrafikens roll och vad som styr dess genomslagskraft. Fokus på hela resan – samordning av alla delar i en reskedja. Frågan om intermodalitet för gods transporter är ett annat exempel på forskning på denna nivå.

Detaljerad nivå (åtgärder som inriktas mot lokal fysisk miljö, fordon och trafikanters beteende och samspel) | Transportsystemets komponenter väg/gatumiljön, förare och fordon påverkar tillsammans dess attraktivitet, effektivitet och hållbarhet. Studier av hur utformning av fordon, infrastruktur och byggd miljö påverkar och samspelar med trafikanternas beteende. Detta ger effekter för trafiksäkerhet, utsläpp, buller, framkomlighet och vägkroppens slitage och behov av underhåll.