Tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med kognitiva funktionshinder (REKO)

Projektansvarig: Agneta Ståhl
Medsökande: Susanne Iwarsson, Gerd Johansson
Doktorand: Jenny Rosenkvist, Kerstin Wendel & Mattias Wallergård
Medarbetare: Ralf Risser, Jarl Risberg, Jan Lexell, Björn Slaug & Helene Pessah-Rasmussen

Projektet fokuserar tillgänglighet i trafikmiljö för människor med kognitiva funktionshinder. Projektets övergripande syfte är att generera grundläggande kunskap avseende tillgänglighetsproblem i markbunden kollektivtrafik samt utveckla metodik och presentera förslag till innovativa lösningar. Samhället förordar ”hela resan-perspektivet” för att uppnå en kollektivtrafik tillgänglig för alla 2010. Hittillsvarande forskning har koncentrerats till fysiska funktionshinder, medan personer med kognitiva funktionshinder förbisetts. I takt med att inslagen av IT ökar i samhället blir denna grupp alltmer utsatt men kunskapen om deras problem är otillräcklig. Projektets mål är dels att kartlägga resvanor, behov och tillgänglighetsproblem i markbunden kollektivtrafik bland personer med kognitiva funktionshinder, vilket förutsätter omfattande metodutvecklingsinsatser, dels att utveckla och pröva planeringsmetodik och förslag till lösningar. Projektet är gränsöverskridande och tvärvetenskapligt med betydande inslag av brukarmedverkan. Kartläggningsmetodik baserad på Enablerkonceptet samt Virtual Reality-teknik utgör väsentliga delar av metodikutvecklingsinsatserna. 

Den primära undersökningsgruppen utgörs av 84 personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke; merparten är äldre. Nästan samtliga hade grundläggande förflyttningsförmåga och bodde i vanliga bostäder ute i samhället. Hittills uppnådda resultat visar att de vanligaste kognitiva nedsättningarna var uppmärksamhet, språk, konstruktionsförmåga och logik. Vidare hade 41% av de undersökta personerna också depressionssymptom i en sådan omfattning att depression kan misstänkas och många hade också fysiska funktionsnedsättningar. En tredjedel av dem som före sin stroke rest med buss eller tåg reste två år senare i mindre omfattning och nästan hälften reste då inte alls med sådana färdmedel.

Vidare har personer med stor vana av målgruppen deltagit i fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att faktorer i den fysiska miljön liksom personer i omgivningen påverkar förutsättningarna för personer med kognitiva funktionsnedsättningar att resa kollektivt. Vidare påverkar självförtroende, självbild och önskan att vara en ”normal” samhällsmedborgare personernas förutsättningar för att resa med buss och tåg. Det gavs också exempel på strategier för att överkomma hindren, t ex för att hitta rätt och hålla reda på aktuell tid.

Projektet fortsätter i ett implementeringsprojekt där kunskapen från REKO används i utvecklandet av ett rehabiliteringsprogram inom vården.

Finansiär
Vinnova, Vägverket, Banverket och FAS 

Tid
2003-2011

Publikationer
Risser, R., Iwarsson, S, & Ståhl, A. (2011). How do people with cognitive functional limitations post-stroke manage the use of buses in local public transport? Transportation Research Part F. 15, 111-118.

Rosenkvist, J., Risser, R., Iwarsson, S., & Ståhl, A. (2010). Exploring Mobility in Public Environments among People with Cognitive Functional Limitations - Challenges and Implications for Planning. Mobilities, Vol 5, No 1, 131-145.

Wendel, K., Ståhl, A., Risberg, J., Pessah-Rasmussen, H. & Iwarsson, S. (2009). Post-stroke functional limitations and changes in use of mode of transport. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. May 19:1-13.

Rosenkvist, J., Risser, R., Iwarsson, S., Wendel, K. & Ståhl, A. (2009). The use of public transport: A challenging activity either under consideration or out of the question. Descriptions by people living with cognitive functional limitations. Journal of Transport and Land Use, Vol 2, No 1, pp. 65-80. 

Wendel, K., Risberg, J., Pessah-Rasmussen, H., Ståhl, A., & Iwarsson, S. (2008). Long-term cognitive functional limitations post-stroke: Objective assessment compared to self-evaluations and spouse reports. International Journal of Rehabilitation Research 31(3):231-9.

Wendel, K. (2008). Cognitive Functional Limitations Post Stroke and Consequences for Use of Public Transportation. Thesis for degree of Licentiate of Medical Science in Occupational Therapy. Department of Health Sciences, Lund University.

Rosenkvist, J. (2008). Mobility in Public Environments and Use of Public Transport. Exploring the situation for people with acquired cognitive functional limitations. Thesis for degree of Licentiate of  Faculty of Engineering, Department of Technology and Society, Lund University.

Wallergård, M. (2007). Virtual environments as a tool for people with acquired brain injury. Doctoral thesis. Department of design sciences, Lund University.