Utveckling av hållbarhetsindikatorer

Hållbarhetsindikatorer är ett viktigt redskap, inte minst för att operationalisera kriterierna på den hållbara och attraktiva staden till mätbara parametrar och därmed möjliggöra en värdering av uppfyllelsen av dessa kriterier. På så vis ges möjlighet att kritiskt belysa dagens utvecklingstrender, identifiera åtgärder för hållbar utveckling samt utvärdera åtgärdsprogram och olika aktörers insatser. Hållbarhetsindikatorer kan även understödja diskussioner om vilka mål och kriterier som är viktiga när det gäller utvecklingen mot den hållbara och attraktiva staden.

Syftet med indikatorprojektet är att utifrån den hållbara och attraktiva stadens olika dimensioner utveckla relevanta och mätbara hållbarhetsindikatorer. Både objektiva och subjektiva indikatorer defineras, vilka syntetiseras och valideras. Indikatorerna tillämpas därefter praktiskt genom samarbete med ett antal kommuner där data samlas in för mätning och uppföljning av kommunernas "hållbarhetstillstånd".

Medverkande: András Várhelyi (projektansvarig); Christer Hydén; Lena Hiselius; Ralf Risser; Till Koglin; Zsuzsanna Toth-Szabó

Hållbarhet är ett centralt begrepp inom ramprojektet HASTA. Hållbar utveckling definieras i Brundtlandkommissionen från 1987 som: ”En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov”.

Hållbarhetsbegreppet är dock relativt vagt och med ett svårdefinierat innehåll. I grunden består hållbar utveckling av tre aspekter:

• Ekologisk hållbarhet syftar på att miljön inte ska påverkas negativt av vårt sätt att leva.
• Ekonomisk hållbarhet betyder att tillväxt ska skapas och att näringslivet ska fungera på så vis att arbetslöshet motverkas och ekonomin främjas.
• Social hållbarhet innebär social rättvisa och till denna aspekt kan även exempelvis säkerhets- och trygghetsaspekter av trafiken tillfogas.

Ekologiska, ekonomiska och sociala intressen står dock ofta i konflikt med varandra, vilket måste hanteras.

Det finns flera drivkrafter i samhället som kan ha betydelse för utvecklingen inom trafik- och transportområdet och som därmed på sikt kommer att främja en utveckling i hållbar riktning. Medborgarnas krav på allmänt bättre förhållanden i trafiken med minskade buller och utsläpp, säkrare för barnen och ökad trygghet, är exempel på en sådan drivkraft. Beslutsfattare på olika nivåer i samhället kommer dessutom att tvingas till mer drastiska åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen, exempelvis genom att främja yteffektivare trafiksystem och bebyggelsestruktur. Här kommer på kort sikt minskningar av biltrafiken i tätorterna vara ett märkbart inslag. Därtill strävar många kommunala beslutsfattare mot en hållbar och attraktiv stad som ett medel för att öka kommuninvånarnas livskvalitet, vilket inte minst är betydelsefullt för att locka till sig både nya kommuninvånare och företag samt för att kunna konkurrera med externa affärsetableringar.