Dimensionerande körfältsbredder
Under senare år har väghållarna strävat efter att minska bredden på körfälten vid ny- och ombyggnader av vägar och gator. Skälen har oftast varit säkerhetsmässiga. De förväntade positiva effekterna är att påverka bilisterna att välja lägre hastigheter, att få utrymme för mötesseparering men även att ta mindre ytor i anspråk för vägkonstruktionen. Till förväntade negativa effekter hör snabbare utvecklad spårbildning som leder till ökade underhålls- och driftskostnader samt livscykelkostnader. Forskningsprojektet är ett samarbetsprojekt mellan institutionen för Teknik och samhälle vid Lunds Tekniska Högskola, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Ramböll Sverige AB. Syftet är att klarlägga en god avvägning mellan geometriska och konstruktions­mäs­siga intressen vid dimensioneringen av körfältsbredder, och samtidigt analysera förväntad storlek på slitage och nedbrytning av vägens konstruktion.

Under 2008 genomfördes en litteraturgenomgång inom ämnesområdet. Den resulterade i en projektbeskrivning av det fortsatta arbetet. Under våren 2009 inventerades olika databaser för att bl.a. få uppgifter om utformningen, möbleringen och funktionen av det svenska vägnätet. Detta underlag användes för att planera de kommande fältförsöken. Fältförsöken genomförs på åtta utvalda platser i Skåne respektive i Östergötland. Platserna är tvåfältiga vägar med hastighets­begränsningen 90 km/h och en körfältsbredd på 3,25 m alternativt 3,75 m. De valda körfältsbredderna kombineras med eller utan sidoräcke. Fältförsöken pågår i Skåne under vecka 38 och i Östergötland under vecka 39. VTI utför mätningar med koaxialkablar och LTH med videokameror. Mätutrustningen placeras på vägen respektive i vägens sidoområde. Under 2010 analyseras mätdata samt skattas nedbrytningen av vägkonstruktionen samt den förväntade livscykelkostnaden.

Medverkande från LTH: Monica Berntman (koordinator), Thomas Jonsson, Jutta Pauna
Medverkande från samarbetspartners: Anna Anund (VTI), Harmannus Menninga (Ramböll)
Finansiär: Vägverket
Tid för genomförande och analys av fältförsöken: 2009-2010

Permanenta deformationer i asfaltbeläggningar
Projektets första del syftade till att studera permanenta deformationer genom omfattande litteraturstudier samt analys av ett accelererat fullskaleförsök med Heavy Vehicle Simulator (HVS). Resultaten presenterades i en licentiatavhandling 2007. Projektets andra del syftar till att utvärdera ett antal modeller för beräkning av permanenta deformationer i asfaltbeläggningar. Resultaten presenteras i artiklar och i en avhandling, som läggs fram i september/oktober 2009.

Medverkande: Monica Berntman (LTH), Erik Oscarsson (LTH/Skanska), Safwat Said (VTI), Richard Nilsson (Skanska)
Finansiär: Vägverket, SBUF
Tidsram: 2005-2009

Funktionsegenskaper hos friktionsmaterial
Karakteriseringen av friktionsmaterial beaktar normalt inte tidsberoende egenskaper. Detta medför att osäkerheten i genomförda beräkningar har lett till att dimensioneringsmetoderna i nuvarande regelverk kompenserats med större säkerhetsfaktorer. Huvudsyftet med projektet är att ta fram en mer realistisk beskrivning av obundna material. Tanken bakom provningsmetodiken är att beskriva materialegenskaper inne i ett materialprov. Mätutrustningen består av en provningslåda med storleken 800*800*800 mm som instrumenterats med töjningsgivare.

Arbetet har flera syften. Huvudsyftet är att ta fram en mer realistisk materialkarakterisering av obundna material. Ett annat syfte är att undersöka om och hur försöksuppställningen i detta projekt kan fungera som ett stöd vid planeringen av kommande försök i HVS, dvs att den kan användas för att rangordna och därmed prioritera olika uppbyggnader av vägkonstruktioner som är aktuella för accelererade försök med HVS.

Medverkande: Christer Hydén (projektledare), Ebrahim Parhamifar (doktorand), Ola Dahlblom (huvudhandledare), Monica Berntman (bihandledare)